26 november 2018

>> Långlopp

Mot förmodan satte jag personbästa på GGN.

Större delen av förberedelserna var bra under hösten. Sista augusti köpte jag en ny endurohoj av samma slag jag haft tidigare. Sedan dess har jag tränat varje helg, och dessutom sprungit och cyklat varje vecka. Det tog ett par veckor innan jag kom överens med den nya hojen, men sedan dess har det rullat på bra.

Tills två veckor innan loppet. Först slet jag sönder handflatorna när jag provade ett par nya handskar jag hade köpt inför loppet. Sedan lyckades jag stuka foten seriöst i måndags när jag skulle toppa formen inför loppet. I tisdags kunde jag inte överhuvudtaget stödja på foten, och funderade på att ställa in.

Frugan tyckte dock att jag skulle bita ihop, och så fick det bli. I onsdags kunde jag börja stödja på foten, och på kvällen kunde jag gå relativt normalt. Dock inte i trappor, och det gjorde fortfarande tämligen ont. Men vi lastade bilen och i torsdags åkte vi. Först till Nynäshamn och sedan färjan till Visby.

Eftersom jag är relegerad till veteranerna (dvs är över 50 bast) har man flyttat min klass från lördagen till fredagen inför detta år. Det skulle visa sig innebära stor skillnad eftersom vädret ändrade sig till lördagen. Det innebär också att jag planerade att checka in och besiktiga på torsdagskvällen när vi kom fram.

Vi åkte därför direkt ner till tävlingsområdet i Tofta där jag lastade av hojen och körde ner för att checka in. Märkligt nog var tältet tomt. Det visade sig att på torsdagen skulle man göra incheckning inne i Visby. Eftersom hojen redan var avlastad instruerade frugan mig att åka in, checka in, och åka tillbaka för att besiktiga.

Problemet var bara att incheckningen inne i Visby var totalt överbelastad. Kön tog mer än en timme och när jag var tillbaka på Tofta hade det blivit mörkt. Jag åkte direkt bort till besiktningen, eftersom jag misstänkte att så dags kanske det inte var så mycket folk där.

Där hade jag fel. Det var säkert en timmes kö till besiktningen. Så vi gav upp, lastade hojen och åkte tillbaka till Visby för att checka in på hotellet. Vi var rätt irriterade för det var så himla dåligt planerat. Mest på tävlingsledningen, men även på mig själv som missat informationen.

Vi hade dock tid på fredagsmorgonen eftersom starten i min klass inte gick förrän mitt på dagen. Nu var det knappt ingen kö till besiktningen, och allt gick som smort. Vi förberedde vår depåplats i tankslingan och sedan hade vi faktiskt lite tid över, så vi tittade på förmiddagens klasser en stund.

The Race

Det var fantastiskt väder, med strålande solsken och relativt stillsam vind. Vis av erfarenheterna från fjolårets lerbad hade jag förberett fyra par googles och fyra par handskar, men det skulle visa sig vara onödigt denna dag. Jag körde bort till startområdet i god tid för att vänta på starten.

Borta vid startområdet var det som vanligt mycket hojar samlade. Och som vanligt stiger nervositeten efterhand. Efter sedvanlig varmkörning gick starten exakt på utsatt tid. Även om jag kickade igång hojen fick jag en skaplig start och lyckades köra om ett gäng på startrakan. Sedan avancerade jag ytterligare en aning i första svängen.

Efter svängen kunde man börja sträcka ut. Jag tog det relativt lugnt, och blev omkörd några gånger. Bättre det än att smälla i början av loppet. Banan var alldeles torr förutom på några mindre partier, så det gick riktigt fort. Med den nya hojen gick det att köra fortare i alla stora stalp längs spåret. Det var till och med tämligen torrt nere i Alhage myr, och liknande mer en crossbana.

Det var trångt i spåret förbi myren, men när spåret börjar klättra upp i skogen blev det betydligt glesare. Många förare verkade slå av lite på tempot och på väg bort mot lerbadet i Hästskon körde jag om ganska många andra. Hästskon var förstås lerig, men inte så farligt. Jag valde ett spår längs vänsterkanten där det var näst intill torrt.

Det var först två-tre svängar efter Hästskon som det var kladdigt och jag blev lite nerstänkt. Sedan fortsatte loppet genom de öppna skogarna tillbaka mot tankslingan där jag avancerade genom fältet. Jag höll bra fart förbi depån och vidare bort till uthoppet och sedan de sista svängarna mot första varvning. Där var det lite lerigt, fast inte alls jämfört med ifjol.

Det var helt onödigt att byta googles eller handskar så det var bara att fortsätta. Efter varvningen börjar det bli alltmer stenigt och somm vanligt är gotlandskalken väldigt hal. Faktum att det kändes halare än vanligt, nu när banan var mestadels torr. Branten klarades av utan problem, och sedan var det flat out över alla hala hällar.

Det gick fint och snart var jag tillbaka på myren som snabbt passerades. På väg upp genom skogen höll jag bra tempo, och snart hade ännu ett varv klarats av utan några egentliga incidenter. Dessutom lyckades jag se frugan längs spåret, precis när hon hade kameran i högsta hugg. Det blev några riktigt bra bilder.

Efter ytterligare ett varv utan några incidenter var det dags att tanka. Min plats var på en av de sista slingorna, och när jag kom dit rusade det dit 3-4 killar som hjälpte mig att tanka, och få lite energi och vatten i mig. Sedan var det full fart igen.

Jag kände förstås av både mina skadade händer och min skadade fotled. Fotleden stabiliserades en aning av den kraftiga stöveln, men det smärtade till varenda gång hojen hoppade eller studsade. Vilket det gör kanske tusen gånger på ett varv..

Det var först på slutet som det började bli ett problem. På det sista varvet började jag sakta av eller köra runt stora hopp och hålor, vilket förstås kostade en hel del tid. Jag stannade dock aldrig, och jag fick inte heller något stopp någonstans, utan jag rullade på.

Jämförelsevis gjorde det mer ont i händerna. Fastän jag hade mina bästa handskar på mig kände jag efter ett par varv att det började bli nya skavsår. Jag valde att inte byta handskar eftersom jag har kört mest med dem. Framåt slutet gjorde det ont både i handflatorna, i fingrarna och på tummarna.

Utöver dessa känningar rullade loppet på fint i bra tempo. Det blev bara ett tankstopp, och inga andra stopp längs banan. Totalt sett fick jag ihop fem varv, och var under fem minuter att hinna ut på ett sjätte varv! Helt otroligt, och personbästa.

Givetvis beror det goda resultatet på till viss del på vädret. På väg till hotellet började det regna och sedan regnade det resten av natten så på lördagen var det en total scenförändring. Det innebär att lördagens deltagare fick kämpa hårdare och att mitt totalresultat stod sig bra. Jag fick 138:e plats i min klass och 157:e plats totalt bland 3100 deltagare. Nöjd.

Detaljer

	Distans	Tid	Fart	Plac.
Varv 1	17,0 km	0:32:49	31,1 km/h	132
Varv 2	18,8 km	0:35:39	31,7 km/h	112
Varv 3	18,8 km	0:40:16	28,0 km/h	149
Varv 4	18,8 km	0:37:18	30,2 km/h	154
Varv 5	18,8 km	0:38:57	29,0 km/h	157
Totalt	92,2 km	3:04:58	29,9 km/h	157

tillbaka