Tärningens Konst

Konst är ett begrepp som omfattat en rad olika företeelser, och som definierats mycket olika, vid olika tidpunkter och platser.

Det svenska ordet härstammar ifrån forngermanskans kunst vilket härstammar från "können" och som betyder "kunnande". Det engelska ordet för konst, art härstammar istället ifrån latinets ars vilket ungefär betyder "arrangemang" eller "att arrangera".

Idag används oftast begreppet i anknytning till vad som förr benämndes de sköna konsterna, som bland annat omfattar bildkonst, arkitektur, skulptur och musik, det vill säga skapande verksamhet som syftar till emotionella eller expressiva uttryck, eller resultatet av en sådan verksamhet.

Denna användning av begreppet är en utveckling ifrån antikens tanke om de sju fria konsterna (på latin septem artes liberales) vilka var de akademiska ämnena grammatik, dialektik och retorik samt aritmetik, geometri, astronomi och musik som ansågs skapa en 'fri' människa.

Konsten var då starkt förknippat med ett hantverk. Utifrån detta perspektiv omfattade begreppet konst även senare mer handfasta företeelser som ingenjörskonst eller stridskonst. I samma anda som den senare användningen brukas begreppet exempelvis fortfarande för cirkuskonster och kampsport som på engelska kallas martial arts.

Varje kategori kan sedan delas upp, exempelvis omfattar bildkonsten en rad uttryck och tekniker som måleri, teckning, grafik, fotografi, film, graffiti och videokonst. Många av dagens konstuttryck är dock gränsöverskridande till sin natur och kan därför inte lätt placeras i några kategorier.

Litteratur och teater som normalt kategoriseras som konstarter idag omfattades inte av det traditionella konstbegreppet.

Ibland omnämns poesin som den friaste av alla konsterna och musiken som dess renaste uppenbarelseform.

För mig är bildkonst är den primära kategorin inom konst, och jag ser arkitektur, skulptur, musik, litteratur, teater och liknande som egna begrepp.

Med förhistorisk konst avses konsten från cirka 35 000 fKr fram till historisk tid som brukar förknippas med introduktionen av någon form av skriftspråk omkring 3 000-2 000 fKr. Det är inte helt meningsfullt att tala om konst i modern mening, och den förhistoriska konsten studeras snarare av arkeologer än av konstvetare.

Stenåldern

Om man med konst menar av människan tillverkade föremål som på något sätt utgör abstraktioner av den omgivande verkligheten kan man, om man vill, betrakta de 300 000 år gamla benbitar från Bilzingsleben med regelbundna streck som de första konstobjekten. Eller de enkla abstraktioner i rödockra som till exempel neandertalmänniskorna lämnat efter sig för 150 000 år - 35 000 år sedan.

Grottkonst

Dessa markeringar uppfattas dock inte av alla arkeologer som medvetet gjorda markeringar. Konstens egentliga ursprung beror helt enkelt på vad man betraktar som konstföremål.

Bronsåldern

Bronsåldern brukar normalt omfatta perioden 1 800 – 500 fKr i norra Europa. Den börjar i Mellanöstern när Urukkulturen lär sig att smälta koppar och tenn och blanda dessa till brons.

Typiska fornlämningar från svensk bronsåldern är skålgropar och hällristningar. Betydelsen av ristingarna är oklar, och bildframställningarna varierar från plats till plats, men solsymboler är ett vanligt inslag, inlånat från kontinenten.

Hällristningar

Järnåldern

Vanligtvis utgår man från att järnåldern började under 1100-talet fKr i antikens främre Orienten, antikens Indien, och antikens Grekland. I andra regioner av Europa började perioden senare. Järnåldern började under 700-talet fKr i Centraleuropa och under 500-talet fKr i norra Europa.

Järnåldern sägs vanligtvis sluta vid Medelhavet med inledningen av den hellenistiska eran och det Romerska imperiet, i Indien med intåget av buddhismen och jainismen, i Kina med konfucianismen och i norra Europa när den tidiga medeltiden tog över efter vikingatiden.

Mesopotamien (i det som är dagens Irak) kallas ofta "civilisationens vagga". Här utvecklade de allra äldsta civilisationerna jordbruk och skriftspråk. Sumerer, hettiter, assyrier och perser lämnade efter sig en mycket mångfacetterad konstskatt - från de första sumeriska, stiliserade människoavbildningarna med sina stora ögon till de högt realistiska akkadiska härskarporträtten och de realistiska assyriska väggrelieferna.

Det är under denna tid som arkitekturen utvecklas från tempelbergen till pelarhallarna och litteraturhistoriens första författare träder fram.

Relief

Den egyptiska konsten kan ge intrycket av att ha existerat sedan tidernas begynnelse. Den starkt centraliserade makten och landets isolerade läge ledde till en konst som helt stod i faraonernas och prästerskapets tjänst. De återupphöll en tradition som till stora delar förblev identisk under flera tusen år.

Den egyptiska konsten var nästan uteslutande av religiös art, och konsten från denna epok måste förstås som en del av den rådande dödskulten som har lite att göra med den europeiska konstens kontrapost och skönhetsideal. Den använder sig av rena ytor och enkla former för att uppnå en vanligen statisk och reliefartad verkan - där den grekiska konsten stod fritt i rummet var den egyptiska bunden till planet; den egeiska konstens ideal var den atletiska manskroppen, den egyptiska konstens var hieroglyfen och mumien.

Väggmålning

Etrusker var det folk som under forntiden levde i mellersta och norra Italien. Det etruskiska riket kallas även Etrurien, vilket i sin tur utgör ett historiskt landskap som sedermera kallades Tuscia, varav det moderna namnet Toscana uppkommit.

Den kultur som etruskerna utvecklade varade ungefär mellan 900 fKr-100 fKr. Hur högt konsten redan tidigt stod i Etrurien visas såväl av gravkamrarnas väggmålningar, bland vilka flera är ett halvt årtusende äldre än målningarna i Pompeji, som av de i bränd lera och brons utförda konstverken (på sarkofagerna framställda bilder av de avlidna, statyer, statyetter, reliefer mm).

Gravmålning

I den tidiga romerska konsten var den etruskiska konstuppfattningen ett viktigt element. Den romerska konsten från 100-talet fKr och senare är ofta svår att skilja från den grekiska. När Romarriket införlivade Grekland i imperiet uppslukades den italienska halvön av den grekiska kulturen.

Ofta kan man tala om rena plagiat och till och med konststöld. Romarnas porträttbyster är dock ett exempel på en självständig romersk konstart. Under senantiken kom den romerska konsten gradvis att frångå de grekiska förebilderna och tog upp orientaliska influenser och började tillämpa bland annat värdeperspektiv.

I och med renässansen är det snarare den romerska kulturskatten som ”återupplivas” än den grekiska. Ända fram till 1900-talet var det till Rom som konstnärer åkte för att bilda sig.

Fresk

Medeltiden är en period i Europas historia mellan antiken och renässansen från ungefär 500-talet till framåt 1500-talet. Epoken förknippas ofta med riddare och kallas även riddartiden. Längden på perioden varierar kraftigt beroende på region. I norra och östra Europa anses medeltiden börja betydligt senare: i Skandinavien först med vikingatågens slut och införandet av stenarkitektur och klosterväsen omkring år 1050.

Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") är den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts. Renässansen pågick från sent 1300-tal till början av 1600-talet och utgick särskilt från Italien.

Barocken är benämningen på den epok eller stilriktning som främst inom konsten var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet.

Rokoko (fr. rococo, efter rocaille, 'oregelbunden klippformation') är en stil inom konsten som hade sin glansperiod under första hälften av 1700-talet.

Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa, vid mitten och slutet av 1700-talet. Kulmen nåddes i Frankrike under Voltaire och encyklopedisterna, och var grunden för industrialismen.

Med medeltidens konst avses den konst som skapades i Europa omkring 700-1300 fKr.

Nästan all konst som producerades under medeltiden beställdes av kyrkan, den enda samhällsinstitution som var tillräckligt rik för att kunna bekosta konst. Eftersom den mesta allmogen var illitterat användes bildkonsten för att förmedla det kristna budskapet vid sidan om de kristna ceremonierna.

Mycket av den konstnärliga traditionen från antiken hade gått förlorad, och den medeltida konstens gestalter är nästan uteslutande tvådimensionella. Eftersom man saknade kunskap om perspektiv användes ett värdeperspektiv för att kommunicera med betraktarna.

Konstnärerna var under medeltiden anonyma.

Illuminering föreställande de tre medeltida stånden
Teckning i en medeltida handskrift

Under medeltiden var måleriet och skulpturen av religiös art. Med renässansen återupplivades konstformerna från antikens Grekland och Rom vilket ledde till många förändringar såväl till formen som till innehållet. Till exempel blev konsten mer realistisk då konstnärerna började använda perspektivet för att mer korrekt återge den tredimensionella verkligheten på bildplanet.

Konsten utvecklades också rent tekniskt då till exempel Tizian började använda fina nyanseringar av ljuskontraster, Leonardo sin måleriska sfumato och skulptörerna återupptäckte kontraposten.

Som en följd av tidens humanistiska anda blev konstens motiv också mer sekulariserad: de kristna motiven fick dela plats med motiv ur de antikens mytologi.

Till renässansens mest kända konstnärer hör Botticelli, Michelangelo, Rafael och Leonardo da Vinci.

Botticelli
Michelangelo

Rafael
Leonardo da Vinci

Rokoko (fr. rococo, efter rocaille, 'oregelbunden klippformation') är en stil inom konsten som hade sin glansperiod under första hälften av 1700-talet.

Rokokostilen bygger vidare på de kineiska stildrag som blivit påfallande under senbarocken men förhåller sig ännu friare till antika ideal, och har en fullt utvecklad asymmetri som aldrig förekommer i senbarocken.

Denna epok skulle kännetecknas av den "lekande människan", picknick ute i naturen, lätthet etc. Under denna tid var detta en flykt från de jobbiga förhållanden som var då, och det var i detta syfte man målade dessa lättsamma och lekfulla motiv.

Rokoko är först och främst en inredningsstil och arkitekturstil, men den avspeglas också i måleri, skulptur och musik.

Till rokokons kända målare hör Jean-Antonio Watteau och Francois Boucher.

Jean-Antonio Watteau
Francois Boucher

Nyklassicism / Nyantik

Nyklassicism (nyantik) var den mest betydelsefulla stilen inom konst och arkitektur i Europa och Nordamerika från cirka 1750 till 1820. Nyklassicismen inspirerades av grekisk-romerska former, känslolägen och ideal. Barockens svulstighet och rokokons krusiduller togs bort och istället skapades teckningar med enkla linjer.

Stilen var inte bara en reaktion mot rokokon utan hade också en politisk sida i Frankrike och Amerika, där anspelningarna på de "demokratiska" styrena i Grekland och i den romerska republiken sågs som stöd för de revolutionära regeringarna i Frankrike och Amerika.

Några kända konstnärer under upplysningstiden är Jacques-Louis David och John Flaxman.

Jacques-Louis David
John Flaxman

Den realistiska rörelsen på 1800-talet förespråkade naturalismen som en reaktion mot den stiliserade och idealiserade bilden skapad under romantiken. Konstnärer som verkar inom realismen och naturalismen försöker skildra den verklighet som de upplever omkring sig. Skillnaden mellan dessa två ismer är framför allt att aktörerna inom naturalismen tar kraven på vetenskaplighet ännu starkare än inom realismen.

Realistisk konst präglas av många vardagliga motiv och många skildringar av arbetare och deras miljöer. Konstkritikerna blev under denna tid en viktig del i konstens värld. Litografitekniken uppfanns och började användas flitigt, och då kunde konsten spridas lättare och till en bredare publik. Inom konsten började även fotografi användas.

Några kända konstnärer inom realismen är Jean François Millet och Félix Nadar.

Jean François Millet
Félix Nadar

Impressionism är en konstriktning inom måleriet som uppstod i Frankrike på 1870-talet och som 1900 dominerade den europeiska målarkonsten. Benämningen “impressionism” härrör från Claude Monets målning Impression - Soluppgång (1872).

Det är främst två ting som karakteriserar impressionismen:

Målningstekniken är ofta skissartad med kraftig penselföring. Målarna använder grova synliga penseldrag eller färgfläckar. Detta skiljer sig mycket mot tidigare stilar där man försökt fånga små detaljer och göra färgfält med fina toningar.

Målarna börjar använda färger på ett nytt sätt, bland annat för att måla ljus och skuggor. Då man tidigare oftast hade skildrat skugga genom att göra ytan svartare började impressionisterna använda komplementfärger; skuggor kunde exempelvis målas blå som kontrast mot de ljusa ytorna som kunde vara ljust gula.

Till impressionismens mest kända målare hör Claude Monet och Pierre-Auguste Renoir.

Claude Monet
Pierre-Auguste Renoir

Modernismen är den dominerande strömningen i konsten under större delen av 1900-talet. Begreppet rymmer dock så oförenliga ismer som å ena sidan dadaismen och CoBrA-gruppen och å andra sidan konstruktivismen och funktionalismen.

Modernism som en tankegång vilar på människans förmåga att kunna skapa, förbättra och förändra sin omgivning, med hjälp av praktiska experiment, vetenskaplig kunskap och teknologi.

På den mest grundläggande nivån kan modernism beskrivas som ett experimenterande av den mänskliga upplevelsen och graden av självmedvetenhet, karakteriserad av avvikelser från samhällets normer.

Konstnärer inom modernismen experimenterade med nya synvinklar och med nya idéer angående material och funktioner i konsten. Det var en tendens bort från berättelsen, vilken var karaktäristisk för den klassiska konsten, mot det abstrakta.

Till modernismens mest kända målare hör Vincent van Gogh och Pablo Picasso.

Vincent van Gogh
Pablo Picasso

Surrealism beskrivs lättast som "drömbilder". Liksom dadaismen tog den avstamp i känslan av den västerländska kulturens bankrutt. Den uppstod i Frankrike på 1920-talet och spred sig snabbt över västvärlden. Efter det andra världskriget kom surrealismen som rörelse att stå tillbaks för andra konstnärliga strömningar.

Snarare än att ta fasta på någon särskild teknik eller något särskilt medium, utmärker sig surrealismen med referenser till vår inbillningsförmåga. Ett surrealistiskt måleri inbegrep att konstnären tagit sig förbi logiken, som betraktas som ett konstens hinder, för att låta undermedvetna "vrickade" kombinationer av ting löpa samman.

Kända surrealister är Joan Miró, Salvador Dalí och René Magritte.

Joan Miró
Salvador Dalí
René Magritte

Konstruktivism är en konstnärlig riktning med rötterna i Ryssland, där en grupp konstnärer började att nyttja termen efter revolutionens slut 1917. Konstruktivisterna strävade efter en samhällsnyttig konst där man ägnade sig åt grenar bortom den traditionella bildkonsten; arkitektur, scenografi och massproduktioner såsom affischer, möbler och kläder. Själva ordet konstruktivism går att härleda till latinets construo, som ungefär betyder 'bygga upp' eller 'konstmässigt åstadkomma'.

Funktionalism (av latin: fungor, "utföra", "fullborda"), vardagligt även funkis, är en radikal stil inom arkitektur, stadsbyggnadskonst och formgivning som formades i Europa främst under 1920- och 30-talet.

Det finns inga kända målare eftersom dessa stilar är inriktade på arkitektur och liknande.

Abstrakt expressionism syftar vanligtvis på amerikansk, icke-geometrisk konst av olika konstnärer som omkring 1942 hade New York som sitt centrum, och som var mycket aktiva och inflytelserika under 1950- och 1960-talen. Man tog fasta på surrealismens strävan efter en konst som betonade automation — en metod som skulle förmå visualisera det undermedvetnas uttryck direkt på duken.

Namnet antyder det faktum att rörelsen sprungit ur den tyska expressionismen och europeiska, abstrakta konstriktningar.

Kända konstnärer inom abstrakt expressionism är Willem de Kooning och Jackson Pollock.

Willem de Kooning
Jackson Pollock

Popkonst är en konströrelse som uppstod på 1950-talet i Storbritannien och USA. Man utgick från den populära masskulturen i städerna som ett språk alla kunde förstå, oavsett utbildning. Film, reklam, science fiction, popmusik och massproducerade konsumtionsvaror togs som arbetsmaterial för den nya konsten.

Popkonsten utmanade den traditionella konstuppfattningen genom att använda sig av den typ av visualitet som förekom inom populärkulturen och som omgav det massproducerade, och förde in detta bildspråk i finkulturen, och ifrågasatte på många sätt just uppdelningen i fin- och populärkultur.

Popkonsten i alla dess former fick sitt största uppsving i USA på 1960-talet, där den kom som en reaktion på den abstrakta expressionismen och som ett gensvar på vissa dadaistiska infall.

Kända konstnärer inom popkonst är Roy Lichtenstein och Andy Warhol.

Roy Lichtenstein
Andy Warhol

Med samtida konst menar många fortfarande all konst efter andra världskriget. Det är en disparat samling konst som innefattar slutet på modernismen men även den postmoderna konsten och konsten efter den.

Det har sagts om den samtida konsten att den verkar både friare från de inomdisciplinära kriterier som tidigare konst varit bunden till och den är mer beroende av konstens egna uttrycksmedel än den någonsin varit, detta trots att konstnärerna har fler valmöjligheter än de någonsin haft.

Ofta väljer konstnärer idag helt egna referensramar och utgör inte, som tidigare generationer konstnärer, en del av en strömning eller ism.

Se vidare: Postmodernism, Neogeo, Konceptkonst, Minimalism, Graffiti

Förhistorisk konst:
	Grottkonst Förhistorisk grottkonst från Pech Merle i Frankrike 25000-16000 fKr
	Hällristningar Hällristningar från Häljesta, Västmanland gjorda under bronsåldern
Antikens konst:
	Relief Nattens drottning (Ishtar), Babylon 1900-1800 fKr
	Väggmålning Väggmålning från Nebamuns grav, Luxor ca 1350 fKr
	Amfora Niobid Painter - Röd figur på Amfora med musikscen 460-450 fKr
	Gravmålning Suonatore gravmålning ca 480 fKr
	Fresk 'Boscoreale fresco woman kithara'
Medeltiden:
	Illuminering föreställande de tre medeltida stånden
	Helgon diskuterar, teckning i en medeltida handskrift
Renässansen:
	Botticelli Venus födelse (La Nascita di Venere) ca 1486
	Michelangelo Gud skapar Adam, takfresk i Sixtinska kapellet 1508-1512
	Rafael Kristi förklaring (ofullbordad) 1517
	Leonardo da Vinci Mona Lisa (eg. La Gioconda) ca 1519
Barocken:
	Caravaggio Judas-kyssen (The taking of Christ) ca 1602
	Rubens Bortrövandet av Leukippos döttrar (Rape of the Daughters of Leucippus) 1618-1620
	Rembrandt Christ in the Storm on the Lake of Galilee 1633
Rokokon:
	Jean-Antonio Watteau Pilgrimage to Cythera (L'imbarco per Citera) 1718–1721
	Francois Boucher Diana Leaving the Bath (Diane sortant du bain) 1742
Nyantiken:
	Jacques-Louis David Oath of the Horatii 1784
	John Flaxman teckning till Illiaden 1793
Romantiken:
	Francisco de Goya Den nakna Maja (La Maja Desnuda) ca 1795-1800
	Eugéne Delacroix Friheten på barrikaderna (La liberté guidant le peuple) 1830
Realism:
	Jean François Millet The Gleaners 1857
	Félix Nadar Porträtt av Jules Verne ca 1878
Impressionism:
	Claude Monet Impression Soleil Levant 1872
	Pierre-Auguste Renoir Dogens palats i Venedig (Doges' Palace, Venice) 1881
Modernism:
	Vincent van Gogh Self-Portrait with Straw Hat, Paris 1888
	Pablo Picasso Guernica 1937
Dadaism:
	Hans / Jean Arp Shirt Front and Fork, painted wood 1922
Surrealism
	Joan Miró The Tilled Field 1923-1924
	Salvador Dalí The Persistence of Memory 1931
	René Magritte The Empire of Light ca 1950–1954
Expressionism:
	Henri Matisse Harmony in Red 1908
	Edward Munch Skriet 1893
CoBrA-gruppen:
	Constant Woman with Dog 1949
	Corneille Femme et oiseau II 1979
Abstrakt expressionism:
	Willem de Kooning Woman III 1953
	Jackson Pollock Autumn Rhythm 1950
Popkonst:
	Roy Lichtenstein La Cara de Barcelona, skulptur 1992
	Andy Warhol Marilyn Monroe 1967

Tärningens Konst

Stenåldern

Bronsåldern

Järnåldern

Nyklassicism / Nyantik

Förhistorisk konst:

Antikens konst:

Medeltiden:

Renässansen:

Barocken:

Rokokon:

Nyantiken:

Romantiken:

Realism:

Impressionism:

Modernism:

Dadaism:

Surrealism

Expressionism:

CoBrA-gruppen:

Abstrakt expressionism:

Popkonst: