|
Det svenska ordet härstammar ifrån forngermanskans kunst vilket härstammar från "können" och som betyder "kunnande". Det engelska ordet för konst, art härstammar istället ifrån latinets ars vilket ungefär betyder "arrangemang" eller "att arrangera".
Idag används oftast begreppet i anknytning till vad som förr benämndes de sköna konsterna, som bland annat omfattar bildkonst, arkitektur, skulptur och musik, det vill säga skapande verksamhet som syftar till emotionella eller expressiva uttryck, eller resultatet av en sådan verksamhet.
Denna användning av begreppet är en utveckling ifrån antikens tanke om de sju fria konsterna (på latin septem artes liberales) vilka var de akademiska ämnena grammatik, dialektik och retorik samt aritmetik, geometri, astronomi och musik som ansågs skapa en 'fri' människa.
Konsten var då starkt förknippat med ett hantverk. Utifrån detta perspektiv omfattade begreppet konst även senare mer handfasta företeelser som ingenjörskonst eller stridskonst. I samma anda som den senare användningen brukas begreppet exempelvis fortfarande för cirkuskonster och kampsport som på engelska kallas martial arts.
Varje kategori kan sedan delas upp, exempelvis omfattar bildkonsten en rad uttryck och tekniker som måleri, teckning, grafik, fotografi, film, graffiti och videokonst. Många av dagens konstuttryck är dock gränsöverskridande till sin natur och kan därför inte lätt placeras i några kategorier.
Litteratur och teater som normalt kategoriseras som konstarter idag omfattades inte av det traditionella konstbegreppet.
Ibland omnämns poesin som den friaste av alla konsterna och musiken som dess renaste uppenbarelseform.
För mig är bildkonst är den primära kategorin inom konst, och jag ser arkitektur, skulptur, musik, litteratur, teater och liknande som egna begrepp.
Grottkonst |
Dessa markeringar uppfattas dock inte av alla arkeologer som medvetet gjorda markeringar. Konstens egentliga ursprung beror helt enkelt på vad man betraktar som konstföremål.
Typiska fornlämningar från svensk bronsåldern är skålgropar och hällristningar. Betydelsen av ristingarna är oklar, och bildframställningarna varierar från plats till plats, men solsymboler är ett vanligt inslag, inlånat från kontinenten.
Hällristningar |
Järnåldern sägs vanligtvis sluta vid Medelhavet med inledningen av den hellenistiska eran och det Romerska imperiet, i Indien med intåget av buddhismen och jainismen, i Kina med konfucianismen och i norra Europa när den tidiga medeltiden tog över efter vikingatiden.
Det är under denna tid som arkitekturen utvecklas från tempelbergen till pelarhallarna och litteraturhistoriens första författare träder fram.
Relief |
Den egyptiska konsten var nästan uteslutande av religiös art, och konsten från denna epok måste förstås som en del av den rådande dödskulten som har lite att göra med den europeiska konstens kontrapost och skönhetsideal. Den använder sig av rena ytor och enkla former för att uppnå en vanligen statisk och reliefartad verkan - där den grekiska konsten stod fritt i rummet var den egyptiska bunden till planet; den egeiska konstens ideal var den atletiska manskroppen, den egyptiska konstens var hieroglyfen och mumien.
Väggmålning |
Grekerna lät människans kropp och dess proportioner bli konstens centrala tema och, skulle många säga, för första gången kliver individer fram ur konsthistorien. Dock var de grekiska skulpturerna fortfarande idealiserade, det är ingen vardag som beskrivs.
Amfora |
Den kultur som etruskerna utvecklade varade ungefär mellan 900 fKr-100 fKr. Hur högt konsten redan tidigt stod i Etrurien visas såväl av gravkamrarnas väggmålningar, bland vilka flera är ett halvt årtusende äldre än målningarna i Pompeji, som av de i bränd lera och brons utförda konstverken (på sarkofagerna framställda bilder av de avlidna, statyer, statyetter, reliefer mm).
Gravmålning |
Ofta kan man tala om rena plagiat och till och med konststöld. Romarnas porträttbyster är dock ett exempel på en självständig romersk konstart. Under senantiken kom den romerska konsten gradvis att frångå de grekiska förebilderna och tog upp orientaliska influenser och började tillämpa bland annat värdeperspektiv.
I och med renässansen är det snarare den romerska kulturskatten som ”återupplivas” än den grekiska. Ända fram till 1900-talet var det till Rom som konstnärer åkte för att bilda sig.
Fresk |
Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") är den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts. Renässansen pågick från sent 1300-tal till början av 1600-talet och utgick särskilt från Italien.
Barocken är benämningen på den epok eller stilriktning som främst inom konsten var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet.
Rokoko (fr. rococo, efter rocaille, 'oregelbunden klippformation') är en stil inom konsten som hade sin glansperiod under första hälften av 1700-talet.
Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa, vid mitten och slutet av 1700-talet. Kulmen nåddes i Frankrike under Voltaire och encyklopedisterna, och var grunden för industrialismen.
Nästan all konst som producerades under medeltiden beställdes av kyrkan, den enda samhällsinstitution som var tillräckligt rik för att kunna bekosta konst. Eftersom den mesta allmogen var illitterat användes bildkonsten för att förmedla det kristna budskapet vid sidan om de kristna ceremonierna.
Mycket av den konstnärliga traditionen från antiken hade gått förlorad, och den medeltida konstens gestalter är nästan uteslutande tvådimensionella. Eftersom man saknade kunskap om perspektiv användes ett värdeperspektiv för att kommunicera med betraktarna.
Konstnärerna var under medeltiden anonyma.
Illuminering föreställande de tre medeltida stånden |
Teckning i en medeltida handskrift |
Konsten utvecklades också rent tekniskt då till exempel Tizian började använda fina nyanseringar av ljuskontraster, Leonardo sin måleriska sfumato och skulptörerna återupptäckte kontraposten.
Som en följd av tidens humanistiska anda blev konstens motiv också mer sekulariserad: de kristna motiven fick dela plats med motiv ur de antikens mytologi.
Till renässansens mest kända konstnärer hör Botticelli, Michelangelo, Rafael och Leonardo da Vinci.
Botticelli |
Michelangelo |
Rafael |
Leonardo da Vinci |
Stilen kännetecknas av en särpräglad svulstighet och storvulenhet i formen när det gäller bildkonst och arkitektur. Barocken delas vanligtvis in i ungbarock, högbarock och senbarock.
Till barockens mest kända konstnärer hör Caravaggio, Rubens och Rembrandt.
Caravaggio |
Rubens |
Rembrandt |
Rokokostilen bygger vidare på de kineiska stildrag som blivit påfallande under senbarocken men förhåller sig ännu friare till antika ideal, och har en fullt utvecklad asymmetri som aldrig förekommer i senbarocken.
Denna epok skulle kännetecknas av den "lekande människan", picknick ute i naturen, lätthet etc. Under denna tid var detta en flykt från de jobbiga förhållanden som var då, och det var i detta syfte man målade dessa lättsamma och lekfulla motiv.
Rokoko är först och främst en inredningsstil och arkitekturstil, men den avspeglas också i måleri, skulptur och musik.
Till rokokons kända målare hör Jean-Antonio Watteau och Francois Boucher.
Jean-Antonio Watteau |
Francois Boucher |
Stilen var inte bara en reaktion mot rokokon utan hade också en politisk sida i Frankrike och Amerika, där anspelningarna på de "demokratiska" styrena i Grekland och i den romerska republiken sågs som stöd för de revolutionära regeringarna i Frankrike och Amerika.
Några kända konstnärer under upplysningstiden är Jacques-Louis David och John Flaxman.
Jacques-Louis David |
John Flaxman |
Till romantikens kända målare hör Francisco de Goya och Eugéne Delacroix.
Francisco de Goya |
Eugéne Delacroix |
Realistisk konst präglas av många vardagliga motiv och många skildringar av arbetare och deras miljöer. Konstkritikerna blev under denna tid en viktig del i konstens värld. Litografitekniken uppfanns och började användas flitigt, och då kunde konsten spridas lättare och till en bredare publik. Inom konsten började även fotografi användas.
Några kända konstnärer inom realismen är Jean François Millet och Félix Nadar.
Jean François Millet |
Félix Nadar |
Det är främst två ting som karakteriserar impressionismen:
Till impressionismens mest kända målare hör Claude Monet och Pierre-Auguste Renoir.
Claude Monet |
Pierre-Auguste Renoir |
Modernism som en tankegång vilar på människans förmåga att kunna skapa, förbättra och förändra sin omgivning, med hjälp av praktiska experiment, vetenskaplig kunskap och teknologi.
På den mest grundläggande nivån kan modernism beskrivas som ett experimenterande av den mänskliga upplevelsen och graden av självmedvetenhet, karakteriserad av avvikelser från samhällets normer.
Konstnärer inom modernismen experimenterade med nya synvinklar och med nya idéer angående material och funktioner i konsten. Det var en tendens bort från berättelsen, vilken var karaktäristisk för den klassiska konsten, mot det abstrakta.
Till modernismens mest kända målare hör Vincent van Gogh och Pablo Picasso.
Vincent van Gogh |
Pablo Picasso |
En känd konstnär inom dadaismen är Hans / Jean Arp.
Hans / Jean Arp |
Snarare än att ta fasta på någon särskild teknik eller något särskilt medium, utmärker sig surrealismen med referenser till vår inbillningsförmåga. Ett surrealistiskt måleri inbegrep att konstnären tagit sig förbi logiken, som betraktas som ett konstens hinder, för att låta undermedvetna "vrickade" kombinationer av ting löpa samman.
Kända surrealister är Joan Miró, Salvador Dalí och René Magritte.
Joan Miró |
Salvador Dalí |
René Magritte |
Till expressionismens mest kända målare hör Edward Munch och Henri Matisse.
Edward Munch |
Henri Matisse |
Funktionalism (av latin: fungor, "utföra", "fullborda"), vardagligt även funkis, är en radikal stil inom arkitektur, stadsbyggnadskonst och formgivning som formades i Europa främst under 1920- och 30-talet.
Det finns inga kända målare eftersom dessa stilar är inriktade på arkitektur och liknande.
Kända konstnärer inom CoBrA-gruppen är Constant och Corneille.
Constant |
Corneille |
Namnet antyder det faktum att rörelsen sprungit ur den tyska expressionismen och europeiska, abstrakta konstriktningar.
Kända konstnärer inom abstrakt expressionism är Willem de Kooning och Jackson Pollock.
Willem de Kooning |
Jackson Pollock |
Popkonsten utmanade den traditionella konstuppfattningen genom att använda sig av den typ av visualitet som förekom inom populärkulturen och som omgav det massproducerade, och förde in detta bildspråk i finkulturen, och ifrågasatte på många sätt just uppdelningen i fin- och populärkultur.
Popkonsten i alla dess former fick sitt största uppsving i USA på 1960-talet, där den kom som en reaktion på den abstrakta expressionismen och som ett gensvar på vissa dadaistiska infall.
Kända konstnärer inom popkonst är Roy Lichtenstein och Andy Warhol.
Roy Lichtenstein |
Andy Warhol |
Det har sagts om den samtida konsten att den verkar både friare från de inomdisciplinära kriterier som tidigare konst varit bunden till och den är mer beroende av konstens egna uttrycksmedel än den någonsin varit, detta trots att konstnärerna har fler valmöjligheter än de någonsin haft.
Ofta väljer konstnärer idag helt egna referensramar och utgör inte, som tidigare generationer konstnärer, en del av en strömning eller ism.
Se vidare: Postmodernism, Neogeo, Konceptkonst, Minimalism, Graffiti
Förhistorisk konst: | |
Grottkonst Förhistorisk grottkonst från Pech Merle i Frankrike 25000-16000 fKr | |
Hällristningar Hällristningar från Häljesta, Västmanland gjorda under bronsåldern | |
Antikens konst: | |
Relief Nattens drottning (Ishtar), Babylon 1900-1800 fKr | |
Väggmålning Väggmålning från Nebamuns grav, Luxor ca 1350 fKr | |
Amfora Niobid Painter - Röd figur på Amfora med musikscen 460-450 fKr | |
Gravmålning Suonatore gravmålning ca 480 fKr | |
Fresk 'Boscoreale fresco woman kithara' | |
Medeltiden: | |
Illuminering föreställande de tre medeltida stånden | |
Helgon diskuterar, teckning i en medeltida handskrift | |
Renässansen: | |
Botticelli Venus födelse (La Nascita di Venere) ca 1486 | |
Michelangelo Gud skapar Adam, takfresk i Sixtinska kapellet 1508-1512 | |
Rafael Kristi förklaring (ofullbordad) 1517 | |
Leonardo da Vinci Mona Lisa (eg. La Gioconda) ca 1519 | |
Barocken: | |
Caravaggio Judas-kyssen (The taking of Christ) ca 1602 | |
Rubens Bortrövandet av Leukippos döttrar (Rape of the Daughters of Leucippus) 1618-1620 | |
Rembrandt Christ in the Storm on the Lake of Galilee 1633 | |
Rokokon: | |
Jean-Antonio Watteau Pilgrimage to Cythera (L'imbarco per Citera) 1718–1721 | |
Francois Boucher Diana Leaving the Bath (Diane sortant du bain) 1742 | |
Nyantiken: | |
Jacques-Louis David Oath of the Horatii 1784 | |
John Flaxman teckning till Illiaden 1793 | |
Romantiken: | |
Francisco de Goya Den nakna Maja (La Maja Desnuda) ca 1795-1800 | |
Eugéne Delacroix Friheten på barrikaderna (La liberté guidant le peuple) 1830 | |
Realism: | |
Jean François Millet The Gleaners 1857 | |
Félix Nadar Porträtt av Jules Verne ca 1878 | |
Impressionism: | |
Claude Monet Impression Soleil Levant 1872 | |
Pierre-Auguste Renoir Dogens palats i Venedig (Doges' Palace, Venice) 1881 | |
Modernism: | |
Vincent van Gogh Self-Portrait with Straw Hat, Paris 1888 | |
Pablo Picasso Guernica 1937 | |
Dadaism: | |
Hans / Jean Arp Shirt Front and Fork, painted wood 1922 | |
Surrealism | |
Joan Miró The Tilled Field 1923-1924 | |
Salvador Dalí The Persistence of Memory 1931 | |
René Magritte The Empire of Light ca 1950–1954 | |
Expressionism: | |
Henri Matisse Harmony in Red 1908 | |
Edward Munch Skriet 1893 | |
CoBrA-gruppen: | |
Constant Woman with Dog 1949 | |
Corneille Femme et oiseau II 1979 | |
Abstrakt expressionism: | |
Willem de Kooning Woman III 1953 | |
Jackson Pollock Autumn Rhythm 1950 | |
Popkonst: | |
Roy Lichtenstein La Cara de Barcelona, skulptur 1992 | |
Andy Warhol Marilyn Monroe 1967 |