En extremt intensiv rundresa med många häftiga upplevelser.
Årets höstresa gick till Indien. Den bestod av en rundresa från New Delhi, via tempelstaden Jaipur, till tigerreservatet i Ranthambhore, och Agra tillbaka till New Delhi. Huvudattraktionerna var dels tigersafari och dels Taj Mahal i Agra.
Det var en perfekt dag att lämna Sverige och flyga mot sydligare nejder eftersom det ihållande regnet på söndagsmorgonen övergick i allt mer tätt snöfall medan temperaturen föll. När vi åkte till Arlanda blev det allt vitare ju längre norrut vi kom. Vi mötte flera bilar som helt täckta av snö, och samtidigt sjönk det under nollan. Det var kort sagt riktigt eländigt.
Det är fyra och en halv timmes tidsskillnad till Indien. Vi landade sju på morgonen lokal tid, eller halv två på natten svensk tid, utan att ha sovit speciellt bra. Gäsp.
Vi blev hämtade på flygplatsen av vår guide, en glad svensk tjej som bott i Indien i 30 år. Första upplevelsen är det trafikkaos som är vardag i Indien. Det är inte lagar som styr, utan störst går först. Såvida inte någon liten mindre kan smita mellan.. Det var även en hel del smog i luften, men inte så att vi behövde ha mask.
Efter att ha mellanlandat på ett hotell blev det sightseeing genom det område som kallas New Delhi. Det byggdes av britterna några år innan självständighetsförklaringen 1947 och innehåller mer eller mindre ståtliga byggnader varifrån landet styrs.
Vi åkte vidare till Old Delhi till stadens största moske Jama Masjid. Den var imponerande, fast inte lika stor som de vi besökt i Istanbul eller Kairo.
Efteråt åkte vi cykelrickshaw genom gamla staden. Snacka om kaos. Cykelförarna försöker använda varenda tillgänglig centimeter. Precis som alla andra cyklister, fotgängare, skoteråkare, rickshaws, bilar och lastbilar. Ofta står allt bara och kokar medan alla ligger på tutan. Det är så trångt att inte ens fotgängarna kan ta sig framåt. Helt otroligt.
Det blev etter värre när vi svängde på de riktigt smala gränderna i de äldre delarna av stan. Det går inte riktigt beskriva hur trångt det var. Det var fortfarande fullt av rickshaws, skotrar, cyklister och fotgängare. Flera gånger fick vår förare hoppa av och putta oss för hand. Alla som kunde tutade unisont under tiden. Det var en lättnad när vi kom ut ut gränderna och fastnade i de vanliga köerna.
Dags att åka till tempelstaden Jaipur. Motorvägen var bra, åtminstone för att vara Indien. Första timmen var den mest tre eller fyrfilig, även om den var elvafilig vid något ställe. Det rullade på skapligt, men det var många omkörningar på fel sida och ibland mötte vi en traktor, bil eller motorcykel i motsatt riktning. Eller så svängde det ut en bil framför oss, ibland från den motsatta sidan. Kraftigast inbromsning blev det om det gick en ko på vägen.
Korna är heliga, och jag misstänker att det är värre att köra på en ko än en människa. Vi såg många kor längs vägen, enligt guiden är det mindre flugor där och det gillar korna. Men vi klarade alla kor, samt alla andra hinder. Vi såg även vattenbufflar, dromedarer, apor och andra djur längs vägen.
När vi kom in i Jaipur var första anhalten kungens palats. Det var ett stort palats med många innergårdar och ungefär 350 rum till största delen målat i en rosa kulör. Kungen är formellt inte kung, men kallas kungen av alla. Han är ca 22 år och studerar i England varför han sällan är hemma. Vi fick se hur man viker en turban (tyget är 9 meter långt), världens största silverföremål (två urnor som vägde 345 kg styck), textilmuseumet, vapenmuseumet och mycket mer.
Sista punkten var ett besök i ett hindu-tempel där det pågick en initieringsrit. Intressant, men extremt öronbedövande. Efter några minuter var jag totalt lomhörd.
När vi åkte var klockan över sex och det var mörkt. Det tog en halvtimme att lämna parkeringen pga trafikkaoset. Det är om möjligt värre än i Delhi. Alla trafikanter slåss om varenda centimeter. Vi såg en mindre hopkörning mellan en tuktuk och en mc som resulterade i våld. Passageraren hoppade av och slog sönder vindrutan på tuktuken. Sedan körde bägge vidare på varsitt håll..
Det var tidig uppgång eftersom guiden ville hinna upp till slottet Amber innan den vanliga turistrusningen. Slottet ligger uppe på en bergskam över Jaipur längs en sex kilometer lång mur som löper längs hela bergskammen. Slottet byggdes på 1500-talet som både bostad och försvarsanläggning för kungen. Sista biten åkte vi lokal jeep, Mahindra Thar.
Först kom vi upp till ett stort torg innanför murarna varifrån vi hade en fantastisk utsikt över omgivningarna. Sedan fortsatte vi förbi ett tempel till nästa mindre torg som hade en stor grön trädgård och en helgedom smyckad med blankt porslin och speglar. Därifrån fortsatte vi längs smala gångar och branta trappor upp till olika utsiktsplatser på olika håll. Sedan fortsatte vi till en inre borggård med ett slags hus i mitten. Runt detta torg bodde kungens tolv konkubiner.
Nästa anhalt var ett textilkollektiv där vi fick en noggrann förevisning av blocktryck på tyg samt tillverkning av äkta handknutna mattor. Mycket intressant. Sedan blev vi infösta i deras försäljningsrum. Först fick vi ett glas rom med tilltugg och sedan började de förevisa sina vackra mattor i vanlig ull, jakull, kamellull och silke. Det var en bra show. Sedan började försäljningen. Den dyraste silkesmattan framför oss kostade 95’000 kronor och sedan sjönk priserna med kvalitet och storlek.
Vi åt lunch på en ’hemlig’ restaurang mitt inne i Jaipur. Medan vi åt spelade en indisk herre musik runt oss. Efter maten gick vi in i ett turbanmuseum och sedan tittade vi på en magiker som tricksade med stenar, mynt och sedlar. Mycket skicklig.
Sedan åkte vi till strandpromenaden vid sjön i Jaipur. Det ligger ett slott mitt ute i sjön, som var mycket sevärt. Dock kunde vi inte besöka det. Istället åkte vi till Vindarnas Palats, vilket i princip är en vacker fasad längs huvudgatan.
Tillbaka på hotellet var det möjligt att få sitt horoskop av en astrolog. Jag hoppade över det men frugan träffade honom. Och hon blev väldigt glad över sitt horoskop, som hon tyckte passade henne utmärkt.
Vi åkte tidigt för att undvika trafikkaoset genom Jaipur. Dagens mål var en resort utanför Ranthambhore, en färd på 4-5 timmar vid normal trafik.
Fast första anhalten var en juvelerare på vägen ut ur Jaipur. Först fick vi höra en utläggning om världens alla typer av ädelstenar, och att 80% av dem bearbetas i Indien, huvudsakligen i Jaipur där 350’000 människor jobbar med det. Sedan blev vi infösta i butiken där det glimrade fint från golv till tak med allehanda smycken.
De första två timmarna mot Ranthambhore var det en relativt bra motorväg där trafiken var måttlig. Därefter blev det landsväg som blev allt sämre och mer trafikerad. Det blev många tajta omkörningar och många tvära inbromsningar. Ändå tycker jag chauffören körde bra. Man kunde se många andra exempel på sämre körning.
Vi passerade genom ett landskap med jordbruk och ett flertal små byar. Mest fascinerande (förutom trafiken) var de ’hembyggda’ traktorer som såg ut att vara byggda runt en stationär motor. Vi såg säkert ett hundratal. Vi såg också många vanliga traktorer, de flesta med släp på vägen i ungefär 50-60 knyck, dekorerade med färgglada blommor och svarta tofsar.
Vid tvåtiden anlände vi till vår resort efter en sista kilometer på mycket gropig grusväg. Resorten var byggd som ett litet slott, och var alldeles bedårande. Vi blev varmt välkomnade med en röd prick i pannan, våtservett och något läskande innan det var dags för lunch. Som bestod av indisk buffe med ris och diverse läckerheter.
På eftermiddagen blev det några längder i poolen medan frugan fick massage. När solen började gå ner satte vi oss på övervåningen utanför vårt rum med utsikt över framsidan, reservatet och poolen och bara njöt. Underbart. Stället var med hästlängder bättre än de två föregående.
Vid femtiden gick vi till den lokala grannbyn för att se hur livet på den indiska landsbygden kan vara. Många barn, många kor, lite skitigt men ändå rätt bra skulle jag vilja säga. Vi såg också två indiska hästar, vars öron bildar ett hjärta när de lyssnar. Mycket ståtliga.
Dags för tigersafari. Jeeparna avgick 6:45 till zon 6. För att komma dit var vi tvungna att köra tillbaka genom orten Ranthambhore och dess trafikkaos. Bara det tog en halvtimme.
I nationalparken tog vi oss upp för några branta backar upp till Lion's Gate, en smal öppning i muren mellan bergen. Där började vår goda tur när vi såg en tornuggla i en glugg. Sedan fortsatte vi i ett område med mycket tät växtlighet. Jag bestämde mig för att byta till det långa teleobjektivet fastän växtligheten var tät.
Vår goda tur fortsatte. Inom tio minuter mötte vi en tiger i ett område med lite glesare växtlighet. Wow! Den var bara 20-30 meter bort och strök allt närmare vägen. Det var tyvärr alltför nära för mitt objektiv, och dessutom funkade inte mitt val av autofokus i terrängen, samtidigt som alla andra reste sig upp framför mig, så det blev inga bra bilder alls. När tigern försvann bort var jag lite sur över de dåliga bilderna. Men det skulle bli bättre.
Vi fortsatte in i parken. Jämfört med afrikanska parker finns det betydligt mindre antal djur som syns. Efter en stund kom vi ut på ett öppet område. Inte ett djur syntes. Vi fortsatte. Växtligheten blev tätare. Vi såg någon hjort och några fåglar, men inte många. Efter ett tag kom vi fram till en plats med toaletter. Där fanns en stor flock apor. Jag fick ganska många bra bilder på dem. En apa hoppade ner i jeepen men de som var kvar skrek så högt att den hoppade snabbt tillbaka upp i trädet.
Sedan körde vi vidare några hundra meter. Då hörde guiden ett varningsrop från andra hållet. Det betydde att de fanns en tiger kanske runt en kilometer ditåt så vi vände jeepen och körde i expressfart. Tyvärr hittade vi ingen tiger. Efter ett tag gav vi upp då det var dags att åka tillbaka till hotellet.
När vi kom tillbaka serverades det kaffe/te vid poolen. Vi stannade kvar vid poolen och jag simmade några längder. Vi packade även de stora väskorna. Imorgon skall vi nämligen åka tåg till Agra medan bussen kör våra väskor. Tågresan skall ta 2-3 timmar medan bussresan skall ta 8-9 timmar.
Nästa safaritur gick till zon 1, vars ingång var nära hotellet. Det var ett mer bergigt område, även om det fanns mycket plana ytor. Jag trodde inte att vi skulle få se någon mer tiger eftersom jag trodde att de låg och vilade i värmen på eftermiddagen. Jag hade fel.
Det dröjde inte länge förrän vi såg en stor tigerhanne som låg i kanten av en å. Guiden sade att den precis slagit ett byte och vilade efter skrovmålet. Tyvärr var det svårt att ta några bra bilder eftersom det var buskar i vägen. Vi väntade en stund men tigern gav inga tecken på att röra på sig så vi körde vidare.
Vi såg några antiloper, någon hjort, lite fåglar och ett gäng apor. Efter ett tag kom vi fram till en plats med toaletter där vi såg vildsvin, hjort och apor på samma ställe. Sedan vände vi och körde tillbaka samma väg för att se om tigern var kvar. Det var den. Den hade flyttat sig så att den låg nere i vattnet. Utan buskar i vägen. Det innebär att jag kunde ta flera fina bilder på tigern.
Vi stod stilla och tittade på den rätt länge. Delvis för att den visade tecken på att röra på sig. Mycket riktigt. Efter 15-20 minuter reste den på sig och började gå. Dock i oväntad riktning, den försvann delvis bakom några buskar. Vi såg att den bajsade, vilket är ovanligt att se. Sedan gick den upp för en liten backe och lade sig för att sova. Tyvärr lite dolt bakom en buske.
Då fick höra att en annan jeep sett en björn, så vi vände bilen och satte högsta fart dit. Det skumpade och hoppade ordentligt i jeepen. Tyvärr till ingen nytta, för björnen hade sprungit sin kos. Det var bara att vända för det var dags att återvända till hotellet. Vi skumpade ut ur parken medan solen gick ner. Det var en alldeles blodröd sol som försvann i diset innan den nådde horisonten.
Det var extra tidig uppgång, 5:15. Vi hade sovit nästan för hårt efter gårdagens vedermödor, och det var lite jobbigt att komma igång. Men det blev en snabb frukost och sedan åkte vi safarijeep till tågstationen eftersom vi skulle åka tåg halvvägs till Agra. Bussen hade kört i förväg med vårt bagage.
Att åka tåg i Indien var en upplevelse. Den största utmaningen är att stoppet bara är två minuter så det gäller att skynda sig ombord. Vi blev först uppdelade i två grupper så att vi kunde använda två dörrar vid ombordstigning. Vi blev också drillade i att inte stanna och leta efter platser, bara fortsätta ombord, för annars skulle inte de sista hinna ombord. Dessutom var det en massa andra, både indier och andra utländska turistgrupper som skulle ombord.
När tåget inte stannade på avsedd plats utbröt förvirring och lätt kaos. De flesta av oss hamnade vid dörren vid grannvagnen som dessutom var lätt blockerad av bagage. Jag sprang med några andra till rätt vagn, där jag först hjälpte de andra deltagarna ombord innan jag själv klev på. Jag kom några meter in i tåget men sedan blev det totalstopp. Jag kunde knappt se varken fram eller bak. Då började tåget rulla...
Tåget hann säkert rulla 4-5 minuter innan kön började lösas upp. Jag hittade min plats rätt fort, men jag kunde inte se frugan och många av de andra i vår grupp. Lätt nervöst! Men några minuter senare dök resten av gruppen upp från den andra vagnen. Resten av tågresan var tämligen händelselös. Det var ett expresståg så det var inte många stopp heller.
Gott och väl två timmar senare var vi framme vid vår destination Bharatpur där vår buss väntade på oss. Sedan återstod några mil till Fatehpur Sikri, den så kallade Spökstaden, strax utanför Agra. Den byggdes 1585 och användes i 14 år innan den övergavs. Den består av ett stort komplex med palats, tempel och paviljonger runt fem-sex stora borggårdar. Alla byggnader var oskadade och i bra skick. Klart imponerande.
Vi åt lunch på ett trevligt ställe i närheten med god mat där vi åt ute i trädgården under ett solskydd. Vi var framme vid hotellet vid halv fyra. Det var ett femstjärnigt hotell med tio våningar. Vi fick ett fint rum på sjätte våningen med fin utsikt över landskapet. Det var dock rätt disigt så man kunde inte se så långt. Istället gick vi ner till poolen, tog en drink och språkade med våra medresenärer.
Dags för Taj Mahal. Vi bodde nära och fastän vi hade sovmorgon var vi framme innan nio. Vädret var riktigt bra med ett försvinnande dis och helt blå himmel. Först fick vi byta till mindre elbussar som körde oss sista biten. Sedan var det rigorös säkerhetskontroll med röntgen och kroppsvisitation. Man fick inte ens ta med vatten in. Istället fick man en ny flaska där.
Till vår (och vår guides) stora förtjusning var det inga köer alls. Normalt sett är det upp till en timmes kö att komma in. Istället kunde vi bara promenera rakt in, via östra ingången. Först kommer man till en röd byggnad som ser ut som ett mindre slott som är själva huvudingången. När man passerar genom dem uppenbarar sig Taj Mahal rakt framför en som en vacker dröm.
Eftersom det inte var så mycket folk så vi fick en god utsikt och möjlighet att ta fina bilder. Vi tog dessutom en gruppbild med Taj Mahal i bakgrunden innan vi gick närmare själva mausoleet. När man kommer närmare ser man att mausoleet är större än man tror. Efter att ha satt på skoskydd gick vi in i själva mausoleet. Det är helt fantastiskt dekorerat. Man blir verkligen helt förundrad. En speciell del av dekorationen är röda stenar, ’stone of fire’, som lyser upp när man lyser med tex ficklampa på dem. En guide visade dem för oss. Helt makalösa.
Sedan gick vi runt det mittersta rummet och kom ut på baksidan mot floden. Också en mycket vacker utsikt. Vi spenderade lite tid där innan vi tog en ny vända genom mausoleet. Därefter gick vi runt det på andra sidan och njöt lite av solen innan vi började gå tillbaka. Halvvägs tillbaka satte vi oss på en bänk och bara njöt av utsikten en stund.
Sammanfattningsvis hade vi tur med vädret (soligt och inget dis), med folket (få besökare), och med utseendet (ingen större renovering).
Efteråt körde vi till en butik som sålde marmorskivor av olika slag, med inlägg av stenar gjorda på samma sätt som på Taj Mahal. Ett fantastiskt hantverk. På lunchrestaurangen kom fotografen från Taj Mahal för att sälja sina fotografier av oss. På vägen tillbaka till hotellet var det dags för mer shopping. Vi stannade vid en butik som hade det mesta en turist kan önska, sådant som souvenirer, kläder, tyger, kryddor, krämer och te.
Tillbaka på hotellet gick vi ner till poolen. Vi språkade med en engelsman om både Indien och brexit. Intressant. Kvällsmaten serverades utomhus vid poolen. Vi satt länge och pratade om resor och annat eftersom kvällen var skön.
Hotellet låg precis vid påfarten till Jamyna Expressway, en nybyggd trefilig motorväg till Delhi, så vi var snabbt iväg. Förutom första tullstationen där det var kaos. Annars var det en tämligen angenäm transport, till skillnad från alla tidigare.
Timmarna förflöt sakta. Landskapet var tämligen likartat, och det var inga större trafikstörningar. Vi gjorde två toastopp längs vägen. Framåt tolvtiden passerade vi Indiens F1-bana och sedan rullade vi in i Noida, en förort till Delhi. Där bytte vi till en ny motorväg runt Noida med betydligt mer trafik. Det flöt ändå hyggligt tills vi nådde själva Delhi trekvart senare.
I Delhi var det återigen trafikkaos, men med stort tålamod kommer man fram till slut. Målet var samma lunchrestaurang som den första dagen. Efter maten blev det ett extra stopp i programmet. Vi åkte till Sikhernas heliga tempel i Delhi. De är bara 25 miljoner men är ju kända över hela världen för sin religion.
Det blev ett intressant besök. Alla var tvungna att täcka håret (och benen på alla tjejer) samt gå barfota på deras område. Först besökte vi deras kök och matsal. De serverar 15’000 portioner mat för alla folk, oberoende av religion, och maten görs av volontärer. Därefter gick vi in i deras tempel som är helt guldpläterat på insidan. Vi satte oss en stund på golvet och lyssnade på deras sånger. Utanför besökte vi deras damm med heligt vatten där de döper sig. Så fort de har gjort något dåligt kan de döpa om sig och bli förlåtna. Fiffigt.
Därefter var det äntligen dags att åka till hotellet. Guiden sade att det låg nära flygplatsen, men det stämmer inte riktigt. Efter ett tag passerade vi flygplatsen, sedan det förra hotellet vi bodde i, och sedan fortsatte vi nästan en halvtimme mot Jaipur! Vi spekulerar i att antingen beror det på att hotellet ligger i ett shoppingområde eller så har de fått ett mycket bra pris. I vilket fall som helst var det ett trevligt hotell även om takpoolen var stängd för renovering.
Vi gick upp strax efter fem, åt frukost, och satt på bussen innan sex. Det tog exakt 30 minuter till flygplatsen eftersom trafiken var lätt. Vi sade ett sista adjö till guiderna, lämnade väskorna och köade genom säkerhetskontroll och passkontroll. De är inte effektiva. Men till slut kom vi genom. I loungen drack vi gott kaffe. Det var länge sedan sist!
Planet gick enligt tidtabell. Flygningen gick bra. Jag tittade på film. Efter mer än sju timmar landade vi ungefär enligt tidtabell. Nästa flyg gick också som planerat. Flygningen gick fint, och vi landade snart på Arlanda, där det var ungefär åtta grader och uppehåll. Väskorna anlände tämligen fort och en stund senare var vi hemma.
Allt var bra hemma. Borta bra, hemma bäst..