Det blev en snabbtur till Leipzig med mask.

När vi köpte vår NSX i Leipzig var det helt andra tider. Vi gillar att resa och såg framför oss en härlig utflykt till Tyskland en gång om året för sköta bilens årliga serviceschema utan några större inskränkningar. Det blev en härlig utflykt i år också, men den gjordes i skuggan av årets pandemi.

För det första väntade vi extra länge tills smittspridningen stabiliserats i länderna. Det innebar att vi bokade en tid först nu i höst, i måndags. För det andra planerade vi inga extra utflykter på plats, inga nya restauranger att besöka, och försökte minimera våra kontakter med andra.

För det tredje kräver Tyskland att man använder ansiktsmask i alla butiker och i alla restauranger, dock inte när man sitter ner för att äta och dricka. Jag hade fått en snygg mask från jobbet, inklusive vår logga, som jag tog med mig. Pernilla hittade dock ingen snygg, så hon använde engångsmasker istället.

För det fjärde planerade jag att undvika alla färjor, och istället köra över broarna genom Danmark ner till kontinenten. Pernilla övertygade dock mig att det var onödigt så till slut blev det färja både på vägen ner och upp.

Vi började utflykten med att hälsa på mina föräldrar i Skåne. Till vår förvåning hade de redan besök när vi kom ner. Det var en gammal vän till dem som kommit på besök. Han hade även med sig sin dotter och hennes söner. Jag har inte träffat dem på många år så det var en trevlig överraskning.

Efter en stunds fika tog jag med grabbarna på en lång promenad genom parkerna. Efteråt tog vi fram hojarna, och de fick provköra dem på åkrarna. Jag passade förstås också på att köra några varv, huvudsakligen på den nya 250:n med elstart. Den gick som en dröm! Dessutom var den så lågt drevad att den funkade fint i skogen också :-)

På kvällen firade vi pappa lite försenat, fast vi lade oss ändå tämligen tidigt. På söndagsmorgonen styrde vi söderut vid niotiden. Vi passerade Malmö utan att stanna och fortsatte via Köpenhamn till färjeläget i Rödby där vi fick vänta 40 minuter på nästa färja.

Färjetransporten gick utmärkt. Det var uppåt 20 grader, klarblå himmel och nästan vindstilla. Vi köpte varsin macka och satte oss utomhus på däck långt från alla andra medan vi åt och njöt av det fina vädret. Eftersom vi kom till Puttgarden beslöt vi oss för att köra via Hamburg och Hannover. Fel beslut!

Det rullade på bra ner till Hamburg, men där tog det tvärstopp. Det brukar vara köer förbi Hamburg, kanske 30 minuter eller en timme, men nu var det riktigt illa. Det tog mer än två och en halv timme att komma under tre mil! Tyvärr är det svårt att hitta någon bra umleitung här, så det var bara att köa..

Efter Hamburg Stillhorn började det släppa, men bara en aning. Det var mycket trafik och vi snittade kanske runt 80 knyck. När sedan navigatorn varnade för en ny stau på 1,5 timme halvvägs till Hannover ruttnade vi. Nu fanns det lite olika alternativ. Vi valde en rutt via Luneburg och Uelzen.

Första biten var det lokal motorväg med fri fart, helt utan trafik! Nu fick vi tillfälle att sträcka ut lite lätt. Skönt. Vi nådde Luneburg på nolltid, och där svängde vi av mot Uelzen. Härifrån var det landsvägar ett par timmar söderut innan vi på nytt kunde svänga ut på motorvägen mot Leipzig.

Det gick fint. Det kändes så härligt att slippa hetsen ute på Autobahn. Dessutom är den tyska landsbygden underskattad. Däremot är det många små och lite större byar som skall passeras, och tyskarna är strikta med farten, speciellt i samhällen.

Vi blev dock jagade av en civil polisbil. Jag hade kört om några bilar ute på landsvägen där det var säkert, men det gick förstås tillfälligt lite fort. Några kilometer hade vi plötsligt en folkabuss tio meter efter oss med två barska killar i. Den förföljde oss rätt många kilometer, men jag följde hastigheten perfekt och så småningom gav de upp.

Efter att ha passerat högfartsbanan i Ehra-Lessien rundade vi Wolfsburg och svängde ut på Autobahn. Här var trafiken måttlig och vi kunde hålla en tämligen hög genomsnittshastighet. På sina ställen gick det även att gasa på lite och vi var uppe över 250 knyck flera gånger.

Strax innan Leipzig var det allt mindre trafik och det gick allt fortare. Fast precis när vi nådde 280 knyck var det förstås någon som gick ut i vår fil.. En rejäl inbromsning senare var vi nere på mer lämpliga farter. Det gäller att ha fullt fokus när det går fort.

Vi framme i Leipzig strax efter sju på kvällen. Vi bodde på samma hotell som förra gången. Vi passade på att äta kvällsmat på hotellet, vilket visade sig vara ett bra beslut. Mat, dryck och service var högklassig. Fast de hade längre lista med öl än med vin..

Nästa morgon åkte vi till verkstaden där vi gick genom serviceschemat och kontrollerade alla punkter innan de började med arbetet. Istället för att göra någon extra utflykt fick vi låna ett av deras konferensrum där vi kunde koppla upp oss under dagen. Perfekt.

Vid tolvtiden tog vi en promenad i omgivningarna. Det var stekhett ute, med 28 grader i skuggan, blå himmel och helt vindstilla. Vi satte oss på en uteservering i en park i närheten av Völkerschlachtdenkmal, ett enormt stort krigsmonument som är väl värt ett besök.

Eftersom det var en stor service tog arbetet hela dagen. Det innebar att vi bokade nattfärjan hem från Rostock till Trelleborg, eftersom det passade aboslut bäst tidsmässigt. Och vi ville absolut undvika Hamburg till varje pris.

Vi styrde norrut framåt femtiden. Vi slapp all rusningstrafik och kunde köra i god fart mot Berlin. Förbi Berlin är det generell fartbegränsning och dessutom flera Baustelle, dvs vägarbeten. Vi slapp fortfarande alla köer och tuffade vidare mot Rostock.

Efter avfarten mot Hamburg är det åter fri fart. Nu var dessutom trafiken nästan obefintlig. Tyvärr hade vi kalkylerat bränsleåtgång fel, och efter ett tag fick vi begränsa oss till 160 knyck för att nå Rostock. Fast vi hittade en mack längs vägen innan dess.

Vi var framme i Rostock kvart i åtta, precis lagom för ett snabbt stopp på deras Bordershop som stängde åtta. Fastän vi hade begränsade utrymmen lyckades vi få ner en kartong med tolv flaskor, sex lösa flaskor och en box. Sedan körde vi till färjeläget för att vänta in färjan.

På färjan var det åter mask på som gällde. Vi satte oss några minuter med en öl resp vin innan vi gick till vår hytt och lade oss. Jag sov som en stock tills färjan angjorde Trelleborg. Vi rullade av den 05:58 och styrde hemåt.

Det var otroligt dimmigt genom hela Skåne. Som tur var så var trafiken måttlig. Fast mellan Malmö och Helsingborg kör folk som krattor ändå. Ganska exakt sju på morgonen mötte vi solen utanför Klippan. Den var väldigt orange och sken plötsligt rakt genom dimmorna och lyste upp tillvaron :)

Fast det dröjde upp till Mjölby innan alla dimbankar var borta. Annars gick färden bra. Trafiken var måttlig och vi rullade på. Största problemet är förstås att hålla ner farten efter stinterna på Autobahn dagen innan. Vi var hemma halv tolv, där allt såg bra ut.

Efter en snabb lunch var det dags att börja jobba..