För andra gången en Porschefestival med tveksamt väder.
Som vanligt arrangerar Porscheklubben sin sedvanliga festival runt sitt årsmöte på helgen runt Kristi Flygare. I år var festivalen förlagd till Selma Spa i värmländska Sunne. Vi har varit där förr, och gillar stället. Tyvärr var inte vädret på topp. Det var regn mer eller mindre hela vägen dit, och sedan fortsatte regnet resten av kvällen.
Det var ok eftersom vi höll oss inomhus. Fast vi fick ett rum i den östra ändan där huset verkade ha satt sig lite. Rumsdörren satt tajt, toalettdörren gick inte att stänga, och rulldörrarna till garderoben stod inte stilla, istället fick man passa sig så att man inte klämde sig. Nåväl, det kom en trevlig kille nästa dag och fixade det värsta.
På kvällen bjödes det på get-together-hamburgerbuffé. Tyvärr var det ingen buffé (hade bara ett val), och var dessutom rätt smaklös. Men det var trevligt att träffa gamla kompisar igen. Det var ju länge sedan sist eftersom festivalen blev inställd både 2020 och 2021 på grund av pandemin.
Dessutom provade vi på eSport, det vill säga virtuell bilsport. Vi satt bredvid en herre som var ansvarig för klubbens aktiviter inom eSport på kvällen. Efter maten vill Pernilla testa och satte sig i en av riggarna. Hon hade lite svårt att hitta runt på Gelleråsen först, men efter lite instruktioner, först av mig och sedan av en ung kille som tävlade aktivt, så gick det allt bättre.
Jag provade också, och jag är lätt imponerad av hur verklighetstroget man lyckats med både grafik och körkänsla. Fast det är fortfarande inte lika skoj som att köra bana i verkligheten. Det finns inte heller några g-krafter som påverkar och det är omöjligt (åtminstone svårt) att känna av olika grad av friktion i underlaget..
Torsdagen blev desto bättre. På programmet stod slalomkörning på Arvika Flygfält, och eftersom jag hade lyckats övertala Pernilla att ställa upp i damklassen åkte vi dit båda två. Väderprognosen var dock dåligt. Den sade att det skulle komma mycket regn under dagen, vilket är dåligt för slalom. Speciellt om några förare hinner köra på torrt underlag innan regnet.
Nu visade sig prognosen vara fel, på rätt håll. Det innebar att alla förare hann köra klart sina pass innan det började regna. Perfekt. Ja, förutom att det började regna överhuvudtaget ;) I vilket fall som helst blev det ändå halkkörning på flygfältet. För det första hade man lagat sprickor i asfalten med tjärgrus som inte ville ligga kvar när det kom bilar med hundratals hästkrafter som sökte fäste i grusen. Med resultat att det låg grus precis överallt.
För det andra var själva asfalten väldigt hal. Även på fläckar utan grus var det svårt att få något vidare fäste. Speciellt i första passet när däcken inte fått tillräckligt med värme så släppte det seriöst mycket i varenda sväng. Men jag lyckades ändå sätta en skaplig tid, en av de snabbaste. Jag gillar ju när det är lite halt.
Den här gången fick man köra tre pass för att sätta en tid. Inför de två sista passen värmde jag däcken bättre, och lyckades därmed sänka mina tider ordentligt. Så pass att jag faktiskt vann min klass (HS1 - Herrar Standardbilar 1 - 986/987/996/997). Så pass att jag vann med hela två sekunder, vilket faktiskt är en evighet i dessa sammanhang :)
Efteråt var det dags för damklassen. Pernilla var tydligt nervös, och de andra damerna 'hjälpte' till genom att säga att asfalten var väldigt hal, att det kostar en förmögenhet att köra på flyglamporna vid sidan av banan, och dylikt. Det innebar att hon körde klart försiktigt. Och kom runt hela banan utan några problem. Samt att tiderna inte var jättelåga. Fast i hennes klass (DS1) var det bara två deltagare, så hon fick ett andrapris :)
När vi kom tillbaka till hotellet firade vi först genom att gå ner på spat och sätta oss i den varma bastun. Mycket skönt. Senare på kvällen var det tvårätters middag, med prisutdelning. Pernilla gick före mig upp på scenen för sitt andrapris, och sedan var det min tur. Det visade sig att vinnaren av HS2 satt bredvid Pernilla, och tillsammans med några andra pristagare från vårt bord, kunde man kalla det ett vinnarbord :)
Fredagen blev också trevlig. På programmet stod familjerallyt, festivalens höjdpunkt. Det gick på trevliga småvägar ner till Karlstad och tillbaka. Dessutom höll sig regnet undan. Fast även solen höll sig mest undan. Mest spännande var att det pågick en cykeltävling på samma vägar. Efter några kilometer mötte vi ledaren och efter två svängar kom ett helt gäng som bredde ut sig över hela vägen..
Med större koll på eventuella cykelklungor fortsatte vi sedan söderut via Östra Ämterviks kyrka till Fryksta och en lokal mopedträff. Vanligast var Zündapp och Kreidler! Därefter körde vi till Löfbergs Arena utanför Karlstad där vi åt lunch. Efteråt var det dags att besöka Lasse Jönsson och hans unika samling. Rallyts höjdpunkt. Där stod allt från måsvingar, 904, 550, RSR, 959, 356 GT & Speedster till Bristol, och en massa annat. Obeskrivbart.
Det var svårt att slita sig, men till slut gick vi. Sedan vände vi åter norrut, på andra småvägar via Deje kyrka till Mårbacka. Sedan var det bara en liten bit kvar tillbaka till Sunne. Som vanligt var frågorna väldigt svåra, och vi hade definitivt inte rätt på alla. Efter hemkomsten var det föredrag av bla Stig Blomkvist. Han skall bla köra Monte Carlo Historique 2023.
På kvällen var det dags för årsmöte. Pernilla stannade i spat medan jag gick på mötet. Det hände inga konstigheter, utan styrelsens förslag bifölls och klubbades. Det blev en mindre diskussion om en ev matrikel, men GDPR förbjuder sådana numera. Efteråt blev det sedvanlig galamiddag, med musik och dans. Vi var dock rätt trötta och drog oss tillbaka redan vid tolvtiden.
På söndagen tog vi lite sovmorgon, men vid tiosnåret gav vi oss iväg hemåt. Vi styrde österut på småvägar mot Munkfors och Hagfors. Sedan missade vi en sväng och hamnade i Filipstad istället för Säfsen. Vi fortsatte på flera fina småvägar via Hällefors, Kopparberg och Skinnskatteberg till Surahammar där vi åt lunch.
Därifrån körde Pernilla. Vi ramlade ut på E18 i Västerås varifrån det tog ungefär en timme hem. På eftermiddagen kom grabbarna hem och firade Mors dag. På kvällen skjutsade jag in dem till stan med Porschen eftersom jag hade hört att det var Porscheträff på Bergsgatan. Mycket riktigt, fastän jag kom sent fanns det 40-50 bilar på plats. Huvudsakligen gamla luftkylda, men också flera nyare. Skoj.