9 september 2024

>> Långlopp

Det blev rena familjefejden när jag sprang mitt femte Midnattslopp.

Jag sprang Midnattsloppet första gången 2007 som en del i den så kallade Stockholmsklassikern (tillsammans med LidaLoop och Riddarfjärdssimmet). Det var ju skoj, så jag sprang även 2008 när mina föräldrar var uppe. Sedan dröjde det till 2011 när jag var både enögd och nästintill enbent. 2012 sprang jag tillsammans med Jacob.

Jag sprang några andra löplopp fram till 2017, men sedan dess har jag fokuserat på enduroloppet Gotland Grand National varje år. Nu kände jag att det var dags att satsa lite mer på löpningen, delvis eftersom jag tappat lite av formen efter fjolårets snowboardkrasch, så jag anmälde mig tidigt till denna folkfest.

Under tiden har mina grabbar även börjat prata en del om att genomföra något eller några långlopp, och i slutet av våren bestämde de sig för att ställa upp i Midnattsloppet tillsammans med mig. De anmälde sig till samma grupp som mig eftersom tanken var att springa ihop, åtminstone i början av loppet. Fast de hamnade i startgruppen efter mig, så de startade fem minuter efter mig.

Jacob har varit flitig med löpträningen och är numera klart snabbare än mig, medan Oscar nyligen bytt från cykling till löpning och var mer osäker på sitt tempo. Själv har jag inte riktigt kommit igång sedan fjolåret och siktade på modesta 60 minuter i totaltid.

Prep Report

Förberedelserna var inte de bästa. Jag har försökt springa åtminstone 5 km minst en gång i veckan, men av olika anledningar (tex bonnförkylning i maj) har det blivit mindre. Under sommaren har jag ändock försökt att långsamt öka distansen och ungefär två veckor innan sprang jag åtminstone åtta kilometer.

Tyvärr överansträngde jag muskelfästet i högra vaden och kunde knappt gå på en vecka. Det kändes fortfarande i måndags när jag skulle ta en sista löprunda så jag avstod. Istället hoppade jag på cykeln på tisdagskvällen och cyklade en runda på jämnt fyra mil i bra tempo för att åtminstone få lite värme i kroppen.

Natten innan loppet kunde jag inte somna heller. Utan någon speciell anledning (förmodligen var det för att frugan inte var hemma) var jag helt klarvaken till kvart i tre. Sedan vaknade jag akut toanödig kvart i sex, och kunde inte somna om förrän strax innan klockan ringde klockan åtta.

Vi hade nämligen lovat att fira svärfars födelsedag samma dag som loppet gick, med kräftskiva i Norrköping. Jag for iväg halv tio för att hämta grabbarna och sedan var vi där nere prick klockan tolv. Klockan fem var kräftskivan färdig (för vår del) och vi var hemma i Stockholm vid sjutiden för en lite pasta och ett snabbt ombyte.

Race Report

Efter att ha plockat upp en kompis till killarna körde vi vidare till Södermalm. Där hade vi världens flax med parkeringen, när en lastbil körde iväg framför oss och vi kunde parkera strax nedanför avspärrningen på Hornsgatspuckeln. Det betydde att det gick alldeles för fort, och istället fick vi stå och vänta medan vi kollade på folkvimlet på Ringgatan.

För det var trettio tusen anmälda, nästan alla i samma gröna tröja, och till det mängder med åskådare. Så småningom gick vi in till Runners Corner, inne på Zinkensdamm där det bland annat var klädinlämning. Jag lämnade grabbarna där eftersom jag skulle starta innan dem och gick ut till min startgrupp.

Eftersom jag var bekymrad för min onda fotled lade jag mycket energi på att stretcha den ordentligt. Jag stretchade den säkert uppåt trettio minuter, medan jag väntade på starten. Eftersom jag gick dit tidigt hamnade jag nästan allra längst fram i min startgrupp.

När starten gick hade jag nästan inga andra löpare framför mig och jag lade upp ett högt tempo. Lite för högt för mig, men jag höll tempot den första kilometern. Givetvis fanns det ändå snabbare löpare som sprang om mig, men det var först när jag saktade tempot ner mot Skanstull som jag började bli omringad av löpare och Midnattsloppskänslan infann sig.

Sträckan längs kajen till Hammarby sjö är alltid trevlig, och jag sprang på i mitt nya, något lägre tempo. Det kändes ingenting från vaden heller, så jag var rätt nöjd. Fast sedan svänger banan upp mot Vita Bergen och det börjar kännas att det lutar uppåt.

Det är förstås ingenting mot den ökända backen upp till Sofiakyrkan genom Vitabergsparken. Många går upp för den, men jag fortsatte springa som vanligt och passerade många även om jag inte sprang fort. Det är som en uppenbarelse att komma upp till kyrkan och se änglakören där :)

Jämfört med 2012 hade de lagt om banan, men efter en omväg via Renstiernas gata där man mötte andra löpare, sprang man åter upp till Fjällgatan där loppets vackraste utsikt möter en. Jag sprang ut på trottoaren och saktade tillfälligt ner lite extra medan jag insöp de vackra vyerna från Gröna Lund till Gamla Stan.

Nu var mer än halva loppet avklarat och jag började hålla utkik efter Jacob som snart borde komma ikapp mig. Från Fjällgatan sprang man Renstiernas gata ner till Ringvägen och sedan ringlade banan genom olika kvarter i Söders hjärta mot sista backen till Mosebacke torg.

Efter ungefär 7½ km medan jag sprang på Folkungagatan såg jag plötsligt någon med kräfthatt som sprang förbi. Det var Jacob. Han hade inte sett mig. Jag sprang ikapp och klappade honom på ryggen, medan jag hojtade att han skulle fortsätta sitt tempo. Det såg bra ut medan han försvann iväg framför mig. Jag vågade inte öka eftersom min vad hade börjat kännas.

Ungefär samtidigt började stigningen långsamt upp mot Mosebacke, och de flesta saktade ner eller började gå. Jag fortsatte springa, men i den sista och mest branta sträckan gick det inte fort. Inte heller på vägen ner till Götgatan, mest för att underlaget med kullerstenar inte känns bra att springa fort på.

På vägen bort mot Mariatorget återtog jag mitt normala tempo, och när jag rundade torget kunde jag jubla lätt. Jag såg dock inte Pernilla som stod där, men hon såg mig. Nu var det bara spurten kvar, men eftersom vaden hade börjat kännas de sista kilometrarna ökade jag bara måttligt.

Min totaltid blev 1:01:41, ungefär som jag hade förväntat mig. Jag hoppades förstås på att komma under timmen, men med tanke på omständigheterna är jag nöjd ändå. Jacob hade sprungit på 0:54:29, vilket han var lätt missnöjd med. Sedan väntade vi in Oscar, som kom i mål på godkända 1:08:51.

Detaljer (Christer)

Startgrupp: 3A
Startklass: M55-59
Startnummer: 12655
Starttid: 22:25:00

Distans	Tid	Fart	Plac.
1 km	05:18	5,17 min/km	6205
5 km	29:55	6,09 min/km	9805
9 km	55:59	6,27 min/km	11137
10 km	1:01:41	5,55 min/km	11537

Totaltid: 1:01:41
Totalfart: 6,10 min/km (9,73 km/h)
Totalplac: 11537 (20457 st, 56% före)
Klassplac: 523 (M55-59, 912 st, 57% före)

Detaljer (Jacob)

Startgrupp: 3B
Startklass: M23-34
Startnummer: 19403
Starttid: 22:30:00

Distans	Tid	Fart	Plac.
1 km	05:56	5,55 min/km	10813
5 km	27:20	5,21 min/km	5944
9 km	49:44	5,32 min/km	5845
10 km	54:29	4,55 min/km	5920

Totaltid: 54:29
Totalfart: 5,26 min/km (11,02 km/h)
Totalplac: 5920 (20457 st, 29% före)
Klassplac: 1832 (M23-34, 4027 st, 45% före)

Detaljer (Oscar)

Startgrupp: 3B
Startklass: M23-34
Startnummer: 19151
Starttid: 22:30:00

Distans	Tid	Fart	Plac.
1 km	05:56	5,55 min/km	10768
5 km	31:41	6,26 min/km	12524
9 km	1:02:19	7,35 min/km	15587
10 km	1:08:51	6,46 min/km	16075

Totaltid: 1:08:51
Totalfart: 6,53 min/km (8,72 km/h)
Totalplac: 16075 (20457 st, 79% före)
Klassplac: 3551 (M23-34, 4027 st, 88% före)

Banan

Starten går på ett vibrerande Söder vid Zinkensdamm. Sedan går lämmeltåget längs Ringvägen ner till Hammarbyhamnen, och sedan upp till en tuff stigning i Vitabergsparken, ner en sväng till Fjällgatan, söderut längs Renstiernas Gata och norrut på kringelkrokar upp till Mosebacketorg, Götgatan, och Mariatorget innan spurten på Hornsgatan in i mål.

Det var 29'440 anmälda till årets Midnattslopp (alla klasser), varav 24'309 anmälda på 10 km (samt 3471 st på 5 km, 1597 st på 2 km, 63 st på 21,1km).

På 10 km startade 20573 löpare, varav 20457 löpare nådde målgång. I min klass nådde 912 löpare målet, och i killarnas klass var det 4027 löpare.

Läs mer: Midnattsloppet

tillbaka